|
Stackars panna..... - Tuttle 2010-01-10 02:00:45
Jag och en barndomskompis (som jag inte har överdrivet mycket kontakt med längre, utan att det för den delen är något otalt mellan oss) har under en längre tid spelat ett nytt TV-spel rätt ofta. Det handlar om rymden, nåt star wars-inspirerat, men grejen är bara den, att det är omgivningen som tror att det bara är ett TV-spel, vi har inte berättat det för någon, men det speciella med det är att när man i spelet accepterar att åka på något uppdrag i rymden, då slussas man ut i rymden på uppdrag, på riktigt. Man hamnar i spelet som blir ens verklighet. Vi har i alla fall varit på ett rymduppdrag och det känns skönt att ingen känner till våran hemlighet. Jag gäspar lite slött och frågar honom om han vet vad det är för datum. Han säger det och jag kollar i almanackan. "Jösses", säger jag, "det här uppdraget tog två veckor. Nog ska folk fundera över varför vi suttit och spelat TV-spel i två veckor!", lite humoristiskt. Min vän är betydligt mer allvarsam och verkar bekymrad över att våra rymduppdrag tar sådan tid, medans jag bara försöker skratta bort allt.
Vi kommer tillbaka till någon slags förråd eller liknande, men som sitter hopbyggt med en lägenhet. Hela byggnaden måste liksom vara formad som ett U kommer jag fram till. Man kliver in genom förrådet, och sen går man in mot lägenheten, som slutar i en vägg, men kröker av åt vänster för att sedan gå tillbaka åt samma riktning som man kom in från - fast så att säga på sidan om förrådet strax efter ytterdörren - om du förstår?
Problemet är att mitt ex verkar bo i den där lägenheten. Och min vän är som bortblåst. Jag står där med henne själv - men jag vill inte vara där. Jag försöker lungt förklara för henne att "jag vet att du inte vill se mig, men jag kan inte rå för att jag är här, jag ska försöka vara lugn och tyst och göra det bästa av situationen...". Hon ser riktigt ilsken ut och jag förklarar det för henne darrigt och nervöst. Hon säger inte ett ord. Jag beslutar mig för att inte säga ett ord heller, det är säkrast. Det går bra tills telefonen ringer. Hon svarar och jag hör att rösten i andra änden säger åt henne att jag glömt kvar saker hos henne som hon bör lämna tillbaka. De är dyrbara och svåra att få tag i, och viktiga för mig. Hon slänger på luren och säger att "du ska allt få tillbaka dem med besked!". Hon ser verkligen ilsken ut och jag blir rädd. Hon tar upp något som liknar en varmluftpistol och slänger den i pannan på mig så den går sönder och plastbitar bara yr. "Nej... ", säger jag nervöst, "alltså jag kan inte rå för...", men det hjälper inte, hon tar en massa såna grejer (alla är elverktyg som borrmaskiner, varmluftpistoler osv), kastar dem i pannan på mig, det gör oerhört ont och jag får en stor bula i pannan, stor som en golfboll ungefär men växer för varje träff, den är riktigt öm dessutom. Jag slås av att rummet är riktigt sterilt, går i vitt och ljusgrönt. Finns inga andra färger. Hon har ljusgröna kläder på sig och verktygen hon kastar är också ljusgröna. Ljusgröna möbler, ljusgrön telefon, väggar, tak och golv i kritvitt...
Mitt i allt så är jag i mina hemtrakter igen. Utanför sporthallens parkering, och på väg in i en bil som tillhör min kompis. Det har varit en taxi en gång i tiden vet jag. Den är från sent 60- eller tidigt 70-tal, mycket stor, men trots storleken så får jag intrycket av att det är nån gammal Datsun eller annan japanare. Kliver in i baksätet. Det är så brett att man kan ligga raklång i det, och är det skönaste jag någonsin suttit i. Klätt i blå plysch och oerhört mjukt, jag nästan sjunker ner i det där jag ligger. Det sitter lite folk i framsoffan också och vi är väl alla lite lätt berusade, förutom då föraren... Jag utbrister att "Det här baksätet är så underbart, så innan kvällen är slut så ska jag då haft sex i det, och jag kliver inte ur bilen förrän det fått ske!". Då kliver en annan barndomsvän (eller klasskamrat mest, ingen jag umgåtts så mycket med i barndomen, hur som helst har jag inte sett honom på år och dagar) in i baksätet varpå jag utbrister "JAG MENADE INTE MED DIG DIN JÄVEL!" och sparkar ut honom, självklart till resten av besättningens förtjusning.
Vi glider långsamt fram genom nån folksamling...eller vänta, nåt är konstigt. Jag upptäcker att det inte finns något tak. Vi måste ha kapat bort det. Jag upptäcker att vi sitter mycket högt och att det går väldigt sakta. Hör hovar som klapprar. Ser att bilen står på en hästkärra... Vi är många i "bilen", men ekipaget dras av två mycket små ponnies. Alldeles kritvita är de, och det går tungt för dem. Vi rundar någon slags herrgård. Det står folk på bägge sidor om vägen. Är rätt berusad, ser en ung kvinna stå vid vägkanten och jag tänker "inget satsat - inget vunnet", sticker in händerna innanför kläderna hennes och klämmer henne på brösten. Hon ger mig en smäll i pannan där jag redan hade tillräckligt ont och vrålar "Sex får jag nog tillräckligt av bara jag vill ska du veta, jag behöver inte alls din inblandning!". Sedan rusar hennes far fram till ekipaget och drämmer till mig på samma ställe i pannan. Han säger "Du ska veta att den som en gång rört min dotter olovandes, han kommer INTE få det lätt i framtiden". Genast känner jag att det jag gjorde var något mycket dumt jag kommer få ångra - att jag var full är ingen ursäkt.
Jag frågar kompisarna i bilen / hästkärran (vad man nu ska kalla den) "skulle inte här vara bilträff?". "Jo", säger de. "Det verkar inte bli mycket av det" säger jag. Jag pekar vid sidan av vägen. Visst står där några bilar, men mest bara högst ordinära vardagsbilar, typ Volvo 740 och liknande. Känns som att de står där av en helt annan anledning än nån bilträff. Det är som ingen id? att stanna till för den skull, kommer vi fram till.
Ekipaget rullar vidare, ner i en tunnel. Det är rätt mörkt där men det finns en trivsam röd belysning som gör att det ändå inte är allravärst svårt att se. Innan jag vet ordet av så går jag i stället. Tillsammans med en av chaufförerna som brukade köra skolbussen när jag gick på låg/mellanstadiet. Vi söker en toalett, och jag hittar en och visar åt honom var den är. "Fint", säger han, "kan du vakta mina hundar medans jag går och pissar?". Två gigantiska schäfrar kommer mot mig. "De är snälla!" säger han och visst stämmer det. De är glada som bara den och börjar ska slicka mig så jag knappt får luft. Jag orkar inte mota bort dem. Dock noterar jag att de saknar svans båda två. "De är väl kuperade", tänker jag men kommer på att det ju är olagligt i Sverige. Så min nästa tanke är "de är väl från utlandet", men då börjar jag fundera om inte schäfrar ska ha svans egentligen, var de än kommer från? I vilket fall som helst verkar de inte lida av att de saknar svans, och det får mig att slappna av lite.
Hej Tutle
Sådana här långa drömmar kan vara en lång beskrivning av hur ditt omedvetna lotsar dig till det väsentliga - som brukar komma i slutet:
Det handlar rätt mycket om din manliga sida.
Att få sån kontakt med de två hundarna i slutet ser jag som att du får mycket kontakt med dina känslor. Det verkar som dom där känslorna har "dragit in" på den mest primitiva delen. (svansarna). Att kissa har betydelsen något som har varit spänt som släpper. Ner i en tunnel var ju intressant. Försöker föreställa mig vad den kan vara - Den känns i alla fall bra på något sätt. Kanske den står för någon process. Under markplanet är alltid speciellt. Färgen rött sätter jag i samband med den manliga sidan. Busschauffören från barndomen har tydligen haft nån betydelse. (var inte han med i en annan dröm)? Ponniesarna är ju också två precis som hundarna. Två är ett mer balanserat tal. Hästar står för starka känslor, oftast kärlek. Också var dom vita. Jo, det är nog sådana kärlekskrafter som drar det här ekipaget framåt. Bilar är typiska för nära vänner eller familj.
Du får saker slagna i pannan varje gång det förekommer en tjej i drömmen. Det är som en bild av något som träffar dig, som om det är något som dom försöker "slå in i skallen" på dig.
Den första tjejen besöker du ju, det betyder att du faktiskt kommer in i hennes "jag". Du kommer inte in en vanlig väg, och du tvingas ta en sväng i huset - som jag ser det är det en u-sväng inomhus. U-svängar brukar betyda - att gå tillbaka i tid. Du kommer in i hennes hus, och får gå den där turen inom hennes hus, dvs du måste ta dig tillbaka inom hennes värld. Jag är inte helt klar på var ytterdörren fanns.. Där i hennes "hus", är du inte alls lika kaxig som innan i drömmen. Hennes känslor är tydligen fortfarande upprörda. Ett telefonsamtal är en intuitiv kontakt. Vitsen med det besöket är tydligen att återfå något som du behöver, som finns där. Du får ta emot med huvudet. Pannan har jag inte kläm på vad den betyder riktigt. Och den där bulan måste också vara något, jag tippar på att det är lite klokhet som växer. Intressant med färgerna inne i hennes lägenhet (i hennes jag). Ljusgrönt är den färg som jag sätter i samband med kvinnlighet, och liv. Att allt annat är vitt känns lite sterilt, men vitt är också en renhetsfärg. Hon kan nog vara bra på att vara i sin kvinnliga sida. Jag natar att det är för att du besöker henne som hon kanske blir så enfärgad... eller tvåfärgad. I alla fall saknas det lite andra färger.
Det finns en koppling mellan början och slut på det viset att det är en mansperson som hör till ditt förgångna i vardera änden av drömmen. Det är också ganska typiskt för vissa drömmar att sättet att ta dig fram ändras, och just på det viset ändras fordonen och slutar med att du använder fötterna. Den där rymdfärden i början är ju rätt "spaceig" - förmodar ett sätt för ditt omdevetna att gå via rymdspel, till rymden - som ju är din rymd, och därifrån komma till din före dettas bostad. Den omvägen kan också visa hur långt ifrån varandra ni står. Ok. det känns som jag är klar med den nu. Vill förstås ha dina kommentarer...
Hälsn.Urban
Hej!
Jag har ju mina funderingar om inte annat...
Efter en "lugn" period så kommer nu mardrömmarna tillbaka natt efter natt... För mardrömmar är vad jag upplever det som...
Och jag vet ju varför de kommer, men de är obehagliga och att de återkommer ser jag som ett tecken på att de måste bearbetas. De stör min sömn..
Saken är den - det tog slut för inte alls så länge sedan, efter att allting verkat bra så kom det bara som en chock - avslutet blev så att säga bara ett stort svek och en massa lögner - kontakten bröts helt och jag grubblar ännu lite över vad som hände i och med att jag inte fick något ärligt svar utan bara - lögner. Samt att det förstås är väldigt tungt på sitt sätt att det gick som det gick. Och nu är hon där mer eller mindre varje natt - och det upplever jag som otrevligt...
Så kontakt med känslor - ja helt klart. Den mest primitiva delen av känslolivet, borta, vingklippt, skadad? Kanske nåt åt det hållet? Dessutom kan jag inte låta bli att relatera till att hon hade en manxkatt.... Det var som att jag associerade lite till hennes katt redan i drömmen...
Men visst, det var även spänningar som släppte, när det efter en vecka med alltför mycket sådana till sist tog slut... Då var det som över.
Och en process pågår ju allt, att försöka gå vidare från allting... Ska fundera lite extra på den där tunneln med röd belysning. :/
Att busschauffören dök upp (och du har rätt - han förekom i en tidigare dröm, vilket jag inte tänkte på här tidigare) kan man ju också fundera på... Ett symbolvärde jag tänker på är ju iaf. att den som kör buss framför allt gör två saker, han framför något stort, tungt och snabbt, samtidigt som han är en människa som egentligen har kontrollen över hur och var många andra människor färdas.
Hästarna är nästan det mest intressanta att spinna vidare på, känns det som. Starka känslor. Kärlek. Vita - renhet... Ja, det har väl dragit en vidare. Men samtidigt - de var alldeles för små för att dra ett så stort ekipage egentligen. Det syntes att det plågade dem och fort gick det inte. Men de drog ekipaget framåt med envishet som hette duga. Samtidigt ser jag lite symbolik, de här "kärlekshästarna" drar mig, sen kommer en nedförsbacke som till sist slutar med att jag får gå själv.
Det där att kvinnorna försöker "slå in nåt i skallen på mig" är en intressant teori... Egentligen är det ju rätt uppenbart att det handlar om det, jag är ju bara lite fundersam på vad det är. Samtidigt - nåt på huvudet växer, jag blir visare, men det gör ont... Det är ju mycket tydlig symbolik, för en sån här erfarenhet utvecklar en ju som människa, men ont gör det...
Dörren fanns liksom på ena gaveln - det gick bara att gå åt ett håll när man kom genom dörren. Sen så fortsatte hela huset liksom som ett U. Tillbakagång i tiden är det ju - till tiden hos henne dessutom. Och som jag också ser det, en återvändsgränd. U-formen är ju lite som så, man kan välja att vända om tidigt, redan när man möter första väggen, och få en kort väg tillbaka - eller göra en sväng och fortsätta - men till slut hamnar man i en återvändsgränd i alla fall - och vägen tillbaka blir då längre. Samtidigt så är ju ett U en halv oval på sitt sätt - en oval är ju dock oändlig, till skillnad från ett U... En evighet som klippts ned till en återvändsgränd. Vad tror du om de tankarna?
Det är väl litegrann att jag inte önskade det här som gör att jag känner att jag måste ta mig tillbaka... Det där att få ett vettigt svar (som omständigheterna gör att jag inte kommer kunna få i verkligheten) i stället för en massa lögner - känner mig fortfarande helt ställd.
Färgerna kräver lite funderingar ännu... Jag får inte riktigt kläm på vad de symboliserar - allt jag kan säga är att känslan de gav en i kombination var en sterilitet som kändes skrämmande och så långt ifrån något som har med kärlek att göra som möjligt... Kanske på något vis - kvinnligheten finns där, renheten finns där, men det blir ändå inte bra... För det saknas någon färg...
Hej igen
Flera intressanta reflexioner i ditt mail.
Här kommer lite funderingar, men inte i någon vidare ordning..
Busschauffören känns viktig, men tror inte det enbart har med yrket att göra. Jag har inte träffat honom, men alla vuxna tjänar som förebilder. Hans sätt kan ha gjort bestående intryck.. Yrket är mycket socialt och ansvarsfullt också. Jag får känslan av att han guidar dig i den där intressanta tunneln. Den känns magisk på något sätt.. (pånyttfödelse)? Få en ny och bättre och mognare manligt sätt..
I alla fall är hundarna och deras nära kontakt i drömmen din egen nära kontakt med dina känslor.
De där elektriska apparaterna som är ljusgröna och som slängs i skallen på dig..
Så här tänker jag.. Elektriska apparater är sådana som drar energi, och om det är så det känns för henne, det du lämnat kvar är sådant som varit energitagande..
Det där med lögner är nog inte så märkligt egentligen - nu handlar ju inte din dröm om det utan det är sådant du upplevt i vaket tillstånd.. så det är lite off the record så att säga. Jo, de där "lögnerna" kan nog bara vara försvarsmekanismer som hon tar till för att kunna hantera er situation. Ärlighet är något man är gentemot sina egna känslor - så kanske ni båda har varit "förälskade" - vilket i sig är ett bedrägligt tillstånd.. Jag skulle kunna tänka mig att också hon upplever ett svek? (slut kommentar).
Det är klart att du upplever dessa drömmar som jobbiga. Man kan väl egentligen inte kalla dom för mardrömmar, för de är ju vanliga symboliska där du bearbetar ditt liv. Alla nära relationer är viktiga och speciella. Det som är så speciellt är kanske inte så lätt att sätta ord på, men dom involverar något mer och man utsätts för något mer. Det är tydligt när man ser på dessa drömmar som kommit in här, hur mycket dom handlar om närrelationer.
Du ser det tydligen som något negativt att du till slut går själv, istället för åker, men jag tyder det som en process där du alltmer närmar dig själv.
Det är också något mycket tydligt i din dröm hur du förändrar stil från den du är när du är i hennes hus och den du är i kompissammanhang.. Väldigt stor skillnad i sättet - från rädd, nervös, som vill förklara dig - till kaxig..
Intressant symbolik ide som du har.. Att gå mot evighet eller en begränsad tid. Den där u-svängen har förekommit i många drömmar, så det är helt klart ett allmänt symboliskt element i drömmar. En och annan cirkel förekommer också (oftast i form av en ring) men också på annat sätt. Dom brukar jag tyda som "helhet". Men det kan väl passa in på evighet också på något sätt. I alla fall är vägen som man tar sig fram i en dröm mycket närbesläktad eller ofta identisk med livsvägen på ett symboliskt sätt. Och tiden följer vägen, framtid är framåt, och att gå tillbaka i tiden blir en u-sväng. Det har också förekommit att man går baklänges i drömmen, vilket jag tyckt varit en ännu starkare symbol, nästan så tiden upphör.. och möjlighet till att uppleva något "tidlöst".
Ju mer man tittar på en dröm ju mer kan den säga .. du skriver att du drömt flera drömmar - så skicka gärna in en till - det är bra att följa vad som sker i ett par tre drömmar.
Hälsningar Urban
Ett tillägg
Man kan också se hela färden som en livsfärd. Olika stationer på din livsväg. Det där med bekvämligheten i bilen motsvarar någon sorts livs hållning, baksätet ett sätt att åka med och njuta av livet. Funderingar om sex motsvarar egentligen något kreativt. Alltså att uttrycka dig i någon kreativ form. typ bild ord etc..
Urban
| |