Förvirrande - L... 2011-11-23 23:01:36

Förvirrande - L... 2011-11-23 23:01:36

Hej Urban!

Hade en dröm för att tag sedan som var lite förvirrande...
Det var en version av en dröm som jag har drömt upprepande gånger utan att reflektera för mycket över den eftersom budskapet varit tydligt men nu är den helt förändrad...

I min stad har vi en liten liten rund park med ett joggingspår med en stor grund fontän på höger sida omringad av träd. Vad jag vet så finns där inga gatlyktor vid fontänen och det står träd innanför joggingspåret.
Detta är hur det ser ut i verkligeheten men i min dröm såg det annorlunda ut men ändå inte...

Det börjar med att jag cyklar in på höger sida om joggingspåret och kommer in i ljusen från orangea gatlyktor som är igång eftersom det är beckmörkt ute. spåret verkar längre än vanligt. Träden har bytts ut mot låga buskar istället och jag stannar min cykel och ställer den där. Sedan börjag jag gå mot stället där fontänen ska stå, men nu står där ett hus (som tillhör killen som var med i min dröm ''försoning'') Jag marscherar in i huset och ser att där sitter ett stort gäng pundare som röker och är allmänt högljudda och otrevliga. Väggarna i rummet är ljusblå och i bortre vänstra hönet är det en dörr som jag går fram till och tittar in i en dunkelt upplyst grön korridår med två dörrar på höger sida. jag ropar efter killen och känner mig irriterad och otålig. När han inte kommer så frågar jag en svarthårig kille till höger om mig var han är men får inget vettigt svar. Efter ett tag vänder jag mig om tillbaka och går mot ytterdörren då jag hör att killen jag letade efter ropar på mig. Han kommer fram till mig och ställer sig till vänster om mig och verkar lite frånvarande. Jag skäller ut honom men när han knappt reagerar känner jag bara hur det är nog. Nu får de räcka, jag ger upp! Så jag tittar trött på honom och frågar om han har dragit in en av våra gemensamma tjejkompisar i det här nu oxå, då ser han något skamsen ut och svarar mummlande ja. Jag suckar uppgivet och går med bestämda steg ut ur huset och ner för tre-fyra stentrappsteg och går snett vänster fram mot min cykel när jag hör dörren öppnas och han ropar mitt namn, sedan hör jag steg som skyndar efter mig och jag börjar springa mot cykeln med tårarna rinnandes nedför mina kinder. Väl framme vid cykeln så vänder jag mig om (höger riktning) och ser att ingen följer efter mig men att från vänster på joggingspåret så kommer en kille från min nya klass (som jag nyligen har blivit väldigt bra kompis med) klädd i fotbollskläder trots att han bor och tränar i en annan stad. När jag ser honom blir jag så lättad att jag springer fram och kastar mig om halsen på honom och släpper ut alla instängda känslor och bara storbölar i armarna på honom.

Den här klasskompisen och jag har blivit rätt så bra kompisar på kort tid men det är mest på den nivå då vi skojjar om allt och alla tillsammans men vi har väl inte direkt delat problem och funderingar med varandra så därför blev jag väldigt chockad över min raktion i drömmen... främst att det var han som kom gående och inte min pojkvän när jag behövde något och sedan att jag slänger mig om halsen på honom...

Det här med att jag gett upp hoppet om den andra killen har jag kännt nu ett tag då han vägrar att prata med mig sedan en lång tid tillbaka och jag har snart ingen ork kvar för att försöka hjälpa honom igen...

De tidigare drömmarna jag nämnde har varit den första delen fram tills att jag skriker åt honom, ibland är pundarna i rummet men ibland inte... ibland pratar jag med hans mamma medans solen går ner o ibland inte. ibland springer jag ifrån honom och ibland naglar jag fast honom med blicken och kräver svar.

( huset ser inte ut som i drömmen i verkligheten men killens rum är ljusblått i verkligheten.) ( den här killen har i verkligheten slutat prata med mig under mina försök att få bort honom från vägen mot ''den undre världen'') ( frågan om vår tjejkompis är något jag har funderat på eftersom hon verkar ha hamnat på samma väg som den här killen)

Behöver du mer detaljer så ska jag försöka rannsaka mitt minne men det var ett tag sedan jag drömde denna drömmen...
Hoppas du kan bringa lite klarhet här :)

Kram L...



Hej L
Ungefär som det är i din dröm, är det i ditt känsloliv just nu. Behovet av en man i ditt liv tar stor plats verkar det som.
Huset är nog som du ser honom. Hus är människor i drömmar. Så det är nog som du ser honom. Och huset (han) har tagit platsen i parken som där det brukar vara en fontän - en vattenrörelse.
Att det är mörkt när du kommer till parken är betydelsefullt - för då är det också neråtkänlor i verkligheten.
Du gör en sväng in i huset - och det är en återkommande dröm, så det är något som ditt omedvetna har "hängt upp sig på".
Du går vidare - ditt liv går vidare, du möter andra. Din nye kompis är ute på samma vägar som du. Vägarna i livet är mer känslomässig och tankemässiga i drömmar.
En cykel betyder att ta sig fram på egen hand och med egen kraft och vilja.
Hälsningar Urban





Hej igen!

Jo de känslor aom uppträder i drömmen motsvarar de känslor som jag får när jag funderar över honom...

Men jag är fortfarande lite förvirrad varför det var just denne nye kompisen som kom upp i drömmen istället för min pojkvän eller mina tjejkompisar som har följt mig på denna känslomessiga resa... killen i fråga är helt omedveten om detta känslosvall eftersom jag inte öppet har pratat om sådant med honom i verkligheten...

Tack för din tolkning, hittar du mer så vill jag gärna veta.

Kram L...





Hej igen

Det är väl inte så konstigt att den där killen finns där. Det är ju i alla fall en person som du fått Närmare kontakt med på sista tiden.
Det är mycket vi anförtror andra utan att vi tänker på det - det sker liksom under orden. Tankemönster tonfall kroppsspråk - det är nästan omöjligt att dölja sådant..
Hälsningar Urban