Stod över en person och skulle precis hugga denne med kniven när polisen kom och stoppade mig. Hamnade då i fängelset för mordförsök. Mitt liv var över, allt jag byggt upp raserade. Min 91åriga mormor var där med mig, hon hade försökt stoppa polisen med våld för att jag skulle slippa fängelset. Hon stöttade mig och sa att allt kommer ordna sig. Efter ett tag började jag anpassa mig, även om det var svårt. Lärde mig rutinerna, tog hand om nya som kom in. Det var först till kvarn för att få tag på olika saker som kom in till fängelset; en stor hylla med allas värdesaker sattes in en gång i veckan. Lärde mig var hyllan stod innan den ställdes ut för alla att ta, så jag kunde kika i förväg på vad jag skulle sikta in mig på. Struntade i de saker som en gång varit mina och la fokus på ett pussel. Mina närmaste och jag satt tillsammans runt ett bord och pusslade innan jag förvirrat vaknade upp, tacksam över att få ett nytt försök.