Hej Urban! Det här drömde jag för ett tag sen; Jag sitter vid mitt köksbord och ska börja skriva ett brev. Jag skriver på ett brunt kuvert "Jag ska vara upprik ", men så tar bläcket slut i kulspetspennan. Jag tar en ny penna och samma sak händer igen! Att jag skulle skriva "uppriktig" vet jag, men inget om fortsättningen, eller till vem brevet är riktat.
Urban
kommenterarHej N-J Jo jag kom som sagt att tänka på en likhet med din förra dröm. Just detta med att ordna så att det blir ett jämnt flöde. Att du (en sida av dig) var satt till att kontrollera flödet i kalk-silon. Vi kom väl inte helt klart på vad som det betydde. Men nu har du ju fått en dröm där flödet stannar av. Två gånger. Det var ju en kulspetspenna, och bläcket inne i den är ju en vätska även om den är rätt så trögflytande. Det flyter inte på som det är tänkt. Hälsning Urban
Urban
kommenterarHej N-J Nu har jag inte tänkt särskilt mycket på den drömmen - läste den och skriver det som kommer för mig. Man kan ju anta att "brevet" var till dig själv. Man brukar säga "att inte tyda sina drömmar är som att inte läsa ett brev man fått" Alltså en liknelse att drömmen är som ett brev från ditt omedvetna. Köket är en speciell plats i vår inre värld. Där sker lite viktigare saker. Man kan kalla det för själslig "alkemi". Ett bord är symbol för själen. Att sitta är en mer passiv position. Det är också en upprepning i din dröm. Du prövar två gånger med samma resultat. Brunt är en "högre" färg i drömmar, verkar det som. Att skriva att man ska vara uppriktig är lite konstigt på något sätt - det förutsätter ju att man inte är uppriktig annars..? (och det är min erfarenhet från förra året - då jag genomgick en kris, och insåg att Allt är Lögn, - så eventuellt är det en sådan insikt som du också är på väg till)? Men att vara uppriktig är ju inte lätt - kanske det är en ide som man har om livet. Men jag tror det är få som ens vet hur det egentligen är... Så att "bläcket" tar slut i "pennan" just när du ska till att skriva det ordet - förvånar mig inte. För det är minsann en stor (och nästan omöjlig) sak... Hälsning Urban