Jag befinner mig i mitt barndomshem. Jag står högst upp i trappan och jag hör fotsteg längst ned, när jag ser dit ser jag ingen. Jag vänder bort blicken och hör stegen igen. Plötsligt ser jag en skepnad av en flicka. Jag börjar rysa kraftigt i hela kroppen (det händer även nu när jag skriver om det). Hon försvinner. Detta sker upprepade gånger där hon blir allt tydligare. Hon skiftar mellan tydlig bild av en flicka och något nästan gastliknande monstruöst leraktigt diffust. Jag närmar mig flickan och då dyker en liknande gubbe upp några gånger nära flickan fast vänd i andra riktningen. Min mor står en bit ifrån och jag pekar på flickan som blinkar ut och in ur intet upprepandes samma sekvens, jag ropar åt min mor att titta men hon kan inte se någon där. Efter ett par upprepningar till blir flickan tydligare och min mor kan plötligt se henne och gapar häpet men påvisar inte de rysningar jag upplever. Sen kan hon inte se flickan längre. Och verkar inte riktigt vilja tro på att hon har sett henne. Uttrycker mer en acceptans över att det har skett men inte att det skulle vara något spöke. Ungefär som att hon vill glömma det. Jag berättar för henne att flickan heter Aline (eller Alina). Flickan vänder sig plötsligt mot mig och sekvensen bryts. Jag fylls av en isande känsla (det gör jag även nu när jag återberättar) av att hon kan se mig. Hon pekar mot mig, sen pekar hon bort. Jag förstår inte. Hon ändrar skepnad till något fasansfullt för en sekund och blir sedan normal igen. Hon pekar frenetiskt och jag börjar kolla mot dit hon pekar. Där är en liten damm/jordhög längst mot väggen. Jag genomsöker den och hittar däri något litet föremål som jag tror representerade en åtta. Nu följer en längre resa som är lite diffus där flickan dyker upp ibland och pekar på något eller visar vägen till något som leder fram till något nytt dolt. Jag minns tyvärr inte så många detaljer här. Men när jag lyckas lista ut och följa ledtrådarna når jag en liten lucka som går att lyfta bort på rätt sätt, dold inne i något bunkerliknande labyrintlandskap. Därinne finns en dold militäranläggning av något slag som är svårt att avgöra. Den är befolkad men jag går rakt in. Blir ifrågasatt för det är tydligt att jag inte hör hemma där. Blir inte direkt utslängd men jag känner att det är på väg så jag skyndar mig för att hitta vad det är jag specifikt söker. Men här minns jag inte mer.
Urban
kommenterarJag läste den här drömmen för några dagar sedan, och tänkte jag skulle vilja kommentera/tyda. Men jag lät det gå några dagar ifall jag skulle komma på något mer att skriva. När man är i ett hus, är det samma sak som att vara i en person. Oftast är det man själv. Men det kan vara någon annan. I det här fallet kan det vara din mor, eftersom det är i hennes hus. Eller du själv. De två figurerna Aline och gubben är sådana inre del-personligheter. Från hennes /eller din/ inre verklighet. Det kan mycket väl vara din mammas figurer, eftersom hon står i närheten. Det som uppträder i närheten av varandra i en dröm bör man koppla ihop. Det är positivt att ni kan se Aline. Du ser henne först. Hennes monstruösa sida, skymtar bara fram. I stort sett är hon beskedlig. "Att Se henne" betyder att det sker en insikt. Därför är det bra att kunna se henne. För din mor verkar det självklart på något sätt. Hon gapar av förvåning, men tycks inte känna några rysningar. Så för din mor är det som ett konstaterande. I den här delen av drömmen står ni stilla - men sedan kommer rörelse. Det är som en "katt-å-råtta-lek", som en gåta som ska lösas. Det finns ledtrådar. En liten dammhög. (förekommer i vissa drömmar någon hög av något). Jag har funderat över vad en sådan "hög" skulle representera. Den består av många små liknande delar. Skräp, smuts, men den innehåller ett föremål som är som en åtta. (Jämna tal brukar jag inte tolka som så bra). Men sedan följer en rörelse - som det brukar vara i drömmar. Den där 'luckan' som måste lyftas bort på ett särskilt sätt. Den är symbol för något som du förstår och hanterar. (antagligen av psykologisk natur). Även detta bunkerliknande landskap är en inre plats. Om det är din mors inre värld. Kan vara så. Då är det något du förstår. Och Aline är ju som en guide i denna inre värld. En militärisk inre värld. Att du rör dig inne i en dold inre värld, tycker jag känns som du är i en schamanistisk seans. Shamaner kan försätta sig i transtillstånd (gränstillstånd mellan dröm och vakenhet). Och där kan shamanen förflytta sig. Ofta ska shamanen utföra något i den osynliga världen. Och det är ju så i din dröm - att du har ett uppdrag, och ska ha något specifikt. Jag tycker drömmen verkar positiv.