Död men ändå där

Inatt kunde jag inte somna förrän runt klockan 2, och när jag väl somnade så drömde jag mardrömmar. Jag kommer inte ihåg början av drömmen, utan slungades rakt in i den. Jag, min mamma och syster blir kidnappade av någon eller några och instängda i en stor lagerlokal med högt i tak och liksom djungelmark i botten. Det finns en stege från dörren som är ända upp i taket, men den kan vi omöjligt nå. Det finns även svarta vulkaniska hällar på marken. Rätt som det är börjar det stiga lava, utan att det ens funnits någon vulkan. Vi försöker hitta någon väg ut men det är förjäves. Jag frågar mamma om det inte är bättre att vi försöker ta oss upp i nått träd, men hon säger att det är bättre att bara dö på en gång allihop. Till slut inser även jag att vi ska dö och inträngda i ett hörn, med armarna om varandra, faller vi "fritt" framåt, ner i lavan. Och det gör inte ont att dö, det är en varm befrielse nästan. Men sen kommer den obehagliga delen av drömmen. Jag har, i verkligheten nu alltså, planerat en lång resa i ett halvår och ska åka iväg om en månad. Men att jag nu dog i drömmen gjorde såklart att jag inte kunde fullfölja den drömmen om att resa. Och jag var helt säker på att det var verkligt i drömmen, jag var övertygad om att jag hade dött på riktigt. Så i drömmen, efter det att vi hade dött, så kunde folk på något sätt känna att vi var där ändå. Och de sa till mig att "Vi ser inte dig, men vi känner att du är där". Men inte bara som sånt man hör om på tv, att man känner någons närvaro. Utan det var verkligen som om att jag var med dem i egen hög person, men osynlig. Och oviktig. Jag kunde fråga dem saker och de svarade. Jag kunde alltså vara med i en konversation, men aldrig rent fysiskt. Och det var ingen som verkade tänka värst mycket på att vi var döda, de kände ju att vi var där ändå. Vi hann aldrig komma iväg på resan innan jag slungades in i nästa dröm som utspelade sig i Kina eller Japan. Där hade min mamma fixat jobb på mig på McDonalds. Men personalen där var väldigt stränga och man var tvungen att göra som de sa hela tiden. Jag vet inte hur det började, men jag kom iallafall bort från "introduktionsrundan", och bort till delar av byggnaden man inte fick vara i. Där försökte jag förtvivlat komma tillbaka till rundan, det var vad mitt undermedvetna verkligen ville. Men i drömmen bara gick jag runt och gjorde helt andra saker och tiden bara gick och jag mådde bara sämre över att missa hela introduktionen. Till exempel så kom jag på mig själv med att plötsligt hålla i en täcke, vilket jag absolut inte kunde bli sedd med. Så jag gömde det i en stor garderob. Lite senare kom jag till en sushidisk, mitt i Mc Donalds, där en avlägsen killkompis stod med några andra ungdomar. Sen vaknade jag ur min dröm. Jag har reflekterat lite nu i efterhand att själva lagerlokalen med djungelgrunden var direkt inspirerat av filmen Crocodile Dundee i LA, som jag såg på tv med familjen igår. Där spelar de in en film i en lagerlokal, med just djungelkaraktär. I filmen blir Dundee%u2019s fru kidnappad och till sist bovarna instängda i en bur, jag antar att det också påverkade scenariot i min film. Andra drömmen vet jag inte hur den kom sig, men jag läste en blogg igårkväll där personen i fråga befann sig i Kina eller Japan, så det kan nog ha inspirerat min hjärna. Vad tror du om min dröm? Tack på förhand