Drogade människor i min lägenhet

Hej Urban! Jag hade en smått knasig dröm som inte alltid var sammanhängande, men jag ska försöka få ner den så tydligt som möjligt. Minns inte riktigt hur den började, men vid ett tillfälle sitter jagpå min säng och har nyss kommit hem. Jag är sjuk eller något, har inte fullt med kläder på mig, har kanske duschat också. Jag är så sjuk att jag inte är klar i huvudet. Jag ser posten trilla in genom brevluckan i dörren. Det är mycket post, brevbäraren fortsätter kasta igenom post och reklam, men så försöker han få igenom något. Jag tänker att om det är ett paket som är för stort så kommer han att ringa på dörren, jag är inte riktigt påklädd och för svag för att orka resa mig, så jag öppnar inte, utan hämtar paketet på ICA en annan dag. Men så öppnar brevbäraren min dörr. Har jag inte låst?! Jag blir lite rädd också, han får ju inte bara öppna och jag sitter ju på sängen halvnaken. Han sticker in huvudet i hallen och säger hej, han har ett stort paket här till mig, kan han lämna det? Ja, säger jag, lämna det här. Han kollar på mig som att jag borde resa mig och möta upp honom, men jag sitter bara där och är så svag. Han kommer in i rummet, lämnar paketet och tittar på mig. Jag ser på honom och känner plötsligt hur sjuk och svag jag är. Han frågar hur det är med mig och jag svarar att jag är så sjuk, jättesjuk. Jag orkar inte ens bry mig om att han är en främling i min lägenhet och att jag sitter där halvnaken. Han står där och funderar nog över om han borde ringa efter hjälp...men det gör han inte, han lämnar paketet på bordet och så går han. Sedan får jag kraft att resa mig och öppnar paketet, det är en lång träningsbag, jag undrar vad som finns i och drar ut en lång och blå innebandyklubba. Varför har jag lagt pengar på det här? undrar jag...onödigt, jag spelar ju inte ens innebandy! Men så kommer jag på att M hade bett mig att vara med i hans lag. I nästa scen är jag på väg mot ett jobb. Jag går in och det finns en del folk, en massa datorer och vi sätter oss vid vars en. Det kommer någon och säger åt oss att börja ringa. Jag inser att det är telefonförsäljning och jag tänker NEJ! Men jag är ju här och jag måste ringa. Jag ser flera som ringer från sina egna mobiler. Det vill inte jag göra, så jag går fram och frågar honom, han ger mig en annan telefon och jag går och sätter mig igen. Jag ska ringa men jag vill bara inte, så jag lägger ner telefonen, reser mig och lämnar rummet. Tydligen är vi på källarplan, så jag går upp för trapporna. Vid entrén möter jag några tjejer som undrar vart jobbet finns, jag pekar och berättar att det ligger där nere. Innan jag hinner ut kommer chefen och undrar varför jag går. Jag kan inte jobba med telefonförsäljning, berättar jag. Jag gjorde det när jag var 19, det var då det, nu är jag 25, det är inte rätt jobb för mig. Han verkar lite...ja...han vill inte att jag ska sluta, tydligen ser han mig som en tillgång för företaget, men jag vill inte och går där ifrån. Jag kommer hem och i min lägenhet är det en del människor, bland annat min kompis M. De har flyttat och vridit på mina möbler för att få plats med ett spel som de håller på med. Det är okej tänker jag, sedan ska de gå, men några stannar. Bland annat M. Plötsligt kommer det nya människor in, och jag gillar dem inte. De har med sig öl och sprit och verkar tycka det ska bli fest här. En nära tjejkompis till mig och en kille som jag har en sexuell relation med är också där. De sitter i vänstra delen av min soffa, jag sitter längst till höger och plötsligt kommer M mot mig, han är full. Han säger att vi som är så bra kompisar borde väl kunna knulla. Jag tänker att detta inte passar sig alls, eftersom killen som jag brukar ha sex med är hans kompis och sitter i andra änden av soffan. M och jag har varit kompisar länge nu och vi har verkligen aldrig haft ngt sexuellt eller romantiskt mellan oss så det hade ju varit väldigt konstigt. Men M ger sig inte, han förför mig och samtidigt som jag ger efter försöker jag snacka vett med honom. Han gillar inte mig på det viset, vi är kompisar och det kommer bara att komplicera saker. Men så har vi sex ändå, fast jag avbryter det jättesnabbt. Vi har ingen kondom och jag vet hur noga han brukar vara med det, detta känns så fel. Jag säger ifrån att detta inte är bra och trycker bort honom. Han reser sig, får på sig brallorna och drar. Jag känner mig så dum! Min andra partner sitter liksom i andra delen av soffan. Jag kollar på honom, han har fullt upp att prata med andra och verkar inte ha sett vad som hände. Jag vill inte ha alla dessa människor här nu, de ska ut. Men min kompis börjar gråta över killen som hon träffar, jag försöker lugna henne och säga vettiga saker, det hjälper inte, så en annan tjej tar över. Efter denna incidenten börjar drömmen handla om kampen att få ut alla fulla människor. Så fort jag ber folk att dra, är det några som går, men några stannar och nya kommer in. De nya har alltid med sig droger, eller är påverkade redan. De är höga på ecstasy, röker på och super. Det är omöjligt att få ut alla hur mycket jag än försöker. Plötsligt så ser jag ett par, de är så höga att de har sex i min säng utan att bry sig. Jag blir asförbannad, ber dem att sluta och att dra här ifrån. Det blir en kort stund lite tommare i lägenheten, men de som är kvar tar nya piller och tänder nya jointar. Jag blir hysterisk och säger NEJ! Ni kan inte röka på här! Det är MIN lägenhet, ni har ingen rätt att vara här, ännu mindre röka på. Jag vill inte ha knark här inne, gå här ifrån nu! De verkar fatta och ska dra, men så kommer de två nya genom dörren, som de andra verkar känna, de har med sig en joint och öl. Jag börjar ge upp hoppet, en granne tittar ut genom sin dörr och undrar vad som pågår. Jag säger att jag inte kan få ut dem här ifrån fastän jag försöker och ber jättemycket om ursäkt. Ingen går, alla är höga i mitt hem...jag börjar undra vad konsekvensen av det här kommer att bli. Om polisen dyker upp, kommer jag att åka fast för deras knark sen? Har jag andats in så mkt ångor att jag inte klarar ett drogtest? Jag börjar känna panik. Men så bankar det på dörren och det är polisen då fattar folket att det är allvar. Samtidigt som jag är rädd blir jag också väldigt lättad. Lägenheten blir tom...här är stökigt som fan, de har dessutom snott möbler så här känns lite tomt..men jag orkar inte vara bekymrad eller ledsen över det.