Jag drömmer ganska ofta att jag och min familj är på kryssning. Ibland är det min gamla familj, alltså mamma, pappa och syskon. Ibland är det min nya familj, make och barn. Det är alltid lugnt väder, lugn sjö. Trevlig stämning och vi har det mysigt. Men drömmen slutar alltid med att fartyget vickar/kapsejsar/sjunker. Det sker alltid plötsligt men ändå lugnt. Ibland klarar vi oss, ibland är det någon i familjen som inte kommer ut men oftast så vaknar jag (eller kommer inte ihåg mer) medan jag letar efter en väg ut eller efter en familjemedlem som är fast någonstans. Vad jag minns så är det ingen panikkänsla, utan mer ett konstaterande att "jaha, är det så här vi ska dö" eller en känsla av att jag vetat hela kryssningen att det ska sluta så här. Men ändå har jag inte gjort något för att hindra det. Vad tänker ni om detta?
Urban
kommenterarHej Maria Man får väl jämföra den drömmen med andra som har samma tema. Att vara ombord på en kryssningsfärja, är rätt likt drömmar som utspelas på fastlandet. Så det är ditt liv som skildras - men med förbehållet att det inte är riktigt lika stabila förutsättningar som det brukar. Så det finns en saknad av stabilitet. Fartygsvärldar kan ses som lite "flummiga". Sedan finns det en typ av drömmar som går ut på "att hamna i vattnet". Det finns otaliga sätt att göra det, och din dröm är nog också en sådan typ-dröm. Att hamna i vattnet är symbol för att komma i kontakt med sina känslor, och att komma i kontakt med något större. Sedan är det ju också människor som dör. Och det betyder helt enkelt att du har mognat och att de har spelat ut den roll som dom haft för dig. Du har ju haft på känn att det skulle hända något, men ertappar dig med att inte ha gjort något åt det. Och när det väl händer, så är det liksom bara "shit happens". Den sortens låt-gå-mentalitet är något som också finns i ditt vakna liv! Att du känner att det är "dags att vakna upp" - innan det är för sent. Hälsning Urban