Jag springer efter min sambo längst en mörk gata. Jag känner lukten av regn i luften å jag ser sprickor i asfalten jag springer på. Min sambo går i rask takt framför mig å springer efter honom, jag snubblar fram på gatan. Å skriker att du kan inte åka, du får inte lämna mig nu. Tårarna rinner men jag får inget svar ifrån honom. Han går rakt fram som om han inte hör mig skrika å be. Vi kommer fram till en tågstation i cement. Det står folk överallt men ingen verkar se mig. Jag slår åå honom å ber honom lyssna på mig, se mig att inte lämna mig. Jag tittar upp å från det gråa diset som täcker tågstationen kommer ett mörkt tåg. Allt är så grått å mörkt och fuktigt. Jag känner hur händer griper tag i mig å släpar mig skrikandes längst med plattformen. Jag ser hur mim sambo går på tåget å jag grips av panik. Händerna släpar mig in på en gård av cement. Allt är i grått förutom några träningsredsakp som lyser i orange. Jag känner mig lugn som om jag inte vet vem jag är eller vart jag är. Alla känslor är borta, inget betyder något längre. Jag sitter på marken å ser hur en vägg försvinner å jag siyter på tågstationen igen. Jag ser hur det mörka tåget rullar in å dolk går av det. Jag börjar springa för jag vet att min sambo är med på det tåget. Jag slår mig fram genom folkmassan som väller ut från tåget. jag kommer in i ett rum på tåget å ser hur män låser in mig i rummet. Jag känner hur panik å sorg väller upp inom mig å jag börjar slita upp dom små lådorna i mörk ek. När jag öppnar en av lådorna så dyker det upp en ung flicka bakom mig. Hon har svart rakt hår en rosa klänning på sig å mörkbruna ögon. Hon tittar på mig med vänliga ögon å säger. Alla är borta, dom tog oss å du är på tur. Jag kastar lådan på henne å hon försvinner som rök. Jag tittar i en till låda å där ligger min sambos tillhörigheter. Jag känner hur mitt hjärta brister till tusentals bitar å jag skriker å gråter. Då vaknade jag skrikandes med tårar å en sån stor smärta i bröstet att jag för en sek trodde att min dröm var verklighet. Vad betyder den??