hej, är jag var lite drömde jag ofta då jag hade feber att jag "fanns" i det övre hörnet (i taket) av ett stort vitt rum. Jag tittade ut över rummet och väggarna golven, allt, var liksom vitt och reflekterade starkt ljus. I en annan dröm drömde jag ofta att jag faller ned för ett stup. Ibland vaknade jag av att jag ramlade er på golvet. Men det kändes som jag länge drömt att jag höll på att ramla ner. Ibland drömde jag det här även fast jag inte ramlade ur sängen utan låg mitt i sängen. Sen efter flera år blev jag sjuk och kände i vakna livet att jag tappat tyngdkänsla och hade konstat yrsel precis som i drömmen: att konstant falla ned (för ett stup eller annat). Att liksom gå igenom golvet och vid varje steg falla genom golvet. Det finns ej fast mark.
Urban
kommenterarHej Eijba Den första drömmen är väl en sådan där "utanför kroppen upplevelse". I drömmar är det inte ovanligt att man kan se sig själv. Det innebär ju att man ser sig själv lite från ovan - att man liksom är på två ställen samtidigt. Det finns ju även människor som säger sig uppleva sådant i halvvaket tillstånd. Falldrömmar är tecken på att man haft förväntningar eller förhoppningar som man inte nått upp till. Sådant man inte lyckats med. Då drömmer man fall-drömmar. Den senare beskrivningen om yrseln var väl i vaket tillstånd, så det lämnar jag tills vidare utan tydning. Hälsning Urban